Den 29 augusti har Casino varit borta en månad.
Det har varit en konstig sorg.
Visst har jag gråtit, men inte så mycket som jag trodde jag skulle göra.
Det har visat sig på andra sätt.
Jag har inte haft någon lust att äta eller laga mat.
Träna hundarna har jag inte heller haft någon lust med.
Jag har haft inspiration på natten då jag jobbat att träna på dagen, men sedan efter att jag sovit efter jobbet så har jag ingen lust.
Jag har varit deprimerad och nedstämd och undrat vad jag ska göra i framtiden.
Jag har gråtit på promenaderna med hundarna.
Jag har haft bra perioder och helt plötsligt har jag storgråtit.
Ja det fanns ju inget att göra, han va för sjuk och ändå så undrar man om man gjorde rätt.
Det kanske fanns något att göra för att få honom bra, men att dom inte har tillräckligt med resurser på helgerna, tex ultraljud som kanske hade givit ett svar.
Livet går vidare även utan Casino.
Jag kommer gråta många gånger under det närmsta året.
När jag kanske kommer till en tävlingsplats eller utställning som jag varit med Casino på.
Jag har ju varit med om detta förut och är medveten om att det kan bli så.
Ha det fint och krama om era djur, man vet aldrig när det tar slut 
Ledsna hälsningar Lotta
Här under två kort från Öland när Casino blev BIS 2a veteran och BIS 4a vuxen.
